Det här är ett lite småtossigt klipp från Rapport som borde få bakåtsträvare att tänka efter. Killen från "Telstars" verkar ju så sabla pantad när man ser det i backspegeln. Och reportern som med den politiska korrekthetens patos infogar ett "och din familj" för att ytterligare lägga ved under dansbandsvreden...
Fast egentligen är det killen som dyker upp nån minut in i inslaget som är intressant. Sydney, a.k.a. Big Brother. Jag hade en gång förmånen att få besöka hans mest dekadenta klubb, Confetti, ditdragen av två syskon som inte tänkte göra avkall på en utekväll för att deras lillebrolla på sexton höstar var på besök i stan. Det var så vansinnigt häftigt.
Jag var en lite försagd unge på besök i storstaden. Allt var jättestort och jag visste inte vad "tullarna" var när jag skulle köpa turistkort. Jag gick mest Hamngatan upp och ner och tänkte på att jag faktiskt var i Stockholm. Bara att åka tunnelbanan ut till Masmo där jag kinesade var ett äventyr. Men Stockholm såg inte ut som i filmen G. Det var mest tweedmönstrade rockar av märket Mexx och dyr, dyr öl om jag lyckades komma in nånstans. Tills jag fick se Confetti. Det var otroligt. En stor neger, man sa så då, fastkedjad i diskjockeybåset, mörkt som på ett sämre ställe i Amsterdam och alla storstadens freaks på samma ställe!
Står man på Körsbärsvägen idag kan man se var dekadansen i Stockholm uppstod, var vågen bröts och var den rullade tillbaka. För det blev inget mer och det fanns inget innan.
Sydney är 68 år nu och har legat i en evighetslång tvist med en fastighetsägare, han vann den nyligen. Så om han har nåt hjärta i kroppen så öppnar han ett nytt ställe nu. Det skulle få mig ut i natten, och jag skulle fira med ett rosévin faktiskt, Chateau Bonnet. 80 spänn nånting. Drick den alldeles för kall, gärna fastkedjad vid ett diskojockobås...
3 kommentarer:
Kära och hemska gamla minnen väcks till liv vid åsynen av Sidney. Jag vet människor som fick veta från hans diskojockobås att Palme blivit skjuten. Måste ha varit en strange messenger. Sen på med dunkadunkat igen. Jag saknar Sidney och Confetti. Eller iaf hur det kändes att glida upp i den där gränden vid midnatt och ställa sig i kö bland transorna. Nu är allt sånt grått och meningslöst. Och Sidney har sålt sin rolls soyce.
royce ska det va.
Vi hann dit i alla fall... han hotade för ett tag sen med att öppna tre nya ställen, som direkt skulle vända sig till publiken han hade på knattediskot, Big Brother och Confetti. Vore väldigt udda, och rätt Sidney...
Skicka en kommentar